Hållbarhet är affärskritiskt – även för it-chefen

Digitaliseringen har länge förknippats med en hållbar omställning. Enligt beräkningar från Global Enabling Sustainability Initiative (GeSI) kan digitala lösningar bidra till att undvika upp till 20 procent av de globala utsläppen från IKT-sektorn till 2030. Och med AI och realtidsdata utvecklas nya verktyg som kan användas för att optimera resursanvändning inom allt från elnät till transporter.

Digital infrastruktur – en del av både utmaningen och lösningen

Samtidigt gör de accelererande datamängderna att digitaliseringens fysiska avtryck blir allt synligare. Resurskrävande datacenter i AI-utvecklingens spår har blivit den tydligaste symbolen.

För att digitaliseringens hållbarhetspotential ska kunna realiseras behöver även dess grundläggande infrastruktur bli mer hållbar. Ett konkret exempel är nätverken, där dataöverföring via fiber är betydligt mer energieffektiv än via koppar.

Men, som GlobalConnects Head of Sustainability Andreas Schjølin påpekar:

– Innan fibern kan leverera hållbarhetsvinster behöver kablarna grävas ner i marken. Det i sig kräver stora resurser, såsom plastmaterial till kabelkanaler och drift av maskiner.

Med dagens utveckling mot ett allt mer uppkopplat samhälle är frågan inte om den digitala infrastrukturen ska fortsätta byggas ut, utan hur.

– Digital infrastruktur är både en del av hållbarhetsutmaningen och en del av lösningen. Det innebär att vi som verkar i branschen behöver ta ett större ansvar för hur infrastrukturen byggs, drivs och utvecklas, säger Andreas kollega Emil Harbo Falkenhard, Sustainability Manager.

Från CSR-fråga till verksamhetskritisk faktor

Hållbarhetsfrågor har traditionellt legat hos CSR-avdelningen, medan it-organisationen fokuserat mer på kostnad och funktion. Men gränserna börjar suddas ut, menar Andreas:

– Hållbarhet hanteras inte längre som en separat punkt i it-upphandlingar, utan vävs in i områden som riskhantering, kostnadseffektivitet och compliance. Det är en positiv utveckling som visar att hållbarhet har blivit en faktor som vägs in i verksamhetskritiska beslut, förklarar han.

Även typen av frågor som ställs har förändrats, enligt Emil:

– It-cheferna vill veta hur vi som leverantör säkerställer energieffektiv drift, hur data lagras säkert på lång sikt och hur vi kan hjälpa dem att göra smarta och hållbara val. De efterfrågar vår kunskap, inte bara våra tjänster.

Bakom det här skiftet finns flera samverkande drivkrafter:


– Skärpta regulatoriska krav: Direktiv som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ökar kraven på hållbarhetsrapportering även inom it-området. Det driver i sin tur nya frågor till leverantörerna, såsom vilka aktörer som finns i leveranskedjan, hur data skyddas, och hur leverantören kan visa att dokumenterade processer för exempelvis energieffektivitet och miljöhantering faktiskt följs i praktiken.

– Ökat tryck genom värdekedjan: Digitaliseringens miljöpåverkan blir allt mer synlig i samhällsdebatten, och frågorna från media och slutkunder ökar. Att kunna ge trovärdiga svar på hur man arbetar med hållbarhet genom hela leverantörskedjan blir en hygienfaktor för företag som vill bibehålla sin konkurrenskraft.
– Pressade it-budgetar: Makroekonomiska faktorer – störningar i leveranskedjor, stigande energi- och transportkostnader och ökad efterfrågan på it-utrustning – tvingar fram en hårdare prioritering, där hållbarhet och kostnadseffektivitet ofta sammanfaller.

Därför är hållbarhet en klok affär för it-chefen

Att investera i hållbarhet har ofta setts som en kostnad, men i praktiken kan miljömässiga och kommersiella fördelar ofta sammanfalla.

Emil ger ett konkret exempel från GlobalConnects egen kärnverksamhet – att tillhandahålla fiberinfrastruktur:

– Vi köper in över 14 miljoner meter kabelkanal varje år. Det är mycket plast. Genom att öka andelen återvunnet material minskar vi vår miljöpåverkan, samtidigt som det ger kostnadsbesparingar som kan omsättas i mer konkurrenskraftiga priser gentemot våra kunder.

Att förlänga livslängden på it-utrustning, och därmed minska mängden elektroniskt avfall, är ett annat område där miljönytta och kostnadseffektivitet hänger ihop:

– När en kund avslutar sitt avtal får vi tillbaka utrustning som är fullt funktionell, men som behöver rensas och återställas. Utrustningen kan sedan återanvändas på nya platser, vilket gör att vi slipper investera i nyinköp, samtidigt som vi minskar vårt totala avtryck. Det är en win-win. Om vi inte längre har användning för utrustningen internt säljs den vidare. Och om det inte är möjligt ser vi till att utrustningen återvinns på ett säkert och ansvarsfullt sätt via certifierade partners, förklarar Emil.

När det gäller datacenter spelar den geografiska placeringen stor roll för det totala avtrycket. De nordiska länderna har gynnsammare förutsättningar än på flera andra håll. Klimatet är relativt svalt, vilket minskar behovet av energikrävande kylning. Här finns också tillgång till förnybar el från vind- och vattenkraft.

– Dessutom kan överskottsvärmen från datacenter matas in i lokala fjärrvärmenät, så att den kommer till nytta istället för att gå förlorad. Till exempel bidrog GlobalConnects datacenter i Sverige, Norge och Danmark med uppvärmning motsvarande förbrukningen för över tusen hushåll under 2025, säger Andreas.

Rådet: Kravställ tidigt för att framtidssäkra din it-infrastruktur

Andreas och Emil välkomnar en utveckling där hållbarhet finns med som en naturlig faktor att väga in i affärsnära beslut, såsom investeringar i digital infrastruktur. De uppmanar it-cheferna att ställa fler frågor och högre krav i dialoger med sina leverantörer – och framför allt att göra det tidigt:

– It-upphandlingar i större organisationer handlar om beslut och avtal som löper flera år fram i tiden. Därför behöver du tänka bortom nuläget och väga in allt från klimatrelaterade risker till kommande rapporteringskrav. Ju tidigare du lyfter de här frågorna med dina samarbetspartners, desto bättre förutsättningar skapar du för lösningar som håller på sikt, säger Andreas.

Ett par konkreta frågor att ta med in i nästa leverantörsdialog:
– Vilken hållbarhetsdata är faktiskt uppmätt, och vad är uppskattat?
– Vilken tidsperiod och avgränsning avses?
– Hur följer leverantören upp sina egna processer – och sina underleverantörers?