Datasäkerhet i AI-eran: så uppdaterar du din strategi

Det ständiga hotet från dataintrång och cyberattacker är sedan länge en del av verkligheten för dagens företag, konstaterar GlobalConnects cybersäkerhetsexpert Øystein Snekkerlien.

– Intrång sker hela tiden. Data kommer på avvägar. Ingenting är omöjligt att hacka idag. Det är en realitet som man är tvungen att förhålla sig till.

Den stora skillnaden sedan AI kom in i bilden handlar om hastighet snarare än omfattning:

– Säg att någon lyckas hacka ett AI-verktyg ditt företag använder och få tillgång till all data som dina medarbetare har delat där. Då kan angriparna använda samma AI-verktyg för att snabbt sålla fram och tillgodogöra sig den mest värdefulla informationen. Det ger en otroligt kort tidslinje från sårbarhet till katastrof, förklarar han.

Insatserna höjs när Shadow IT blir Shadow AI

Fenomenet Shadow IT – att medarbetare använder verktyg som inte är godkända av organisationen – är välkänt sedan länge. Ett typiskt exempel är anställda som delar dokument via privata konton i molntjänster för att komma runt vad man upplever som krångliga säkerhetshinder. Med Shadow AI upprepas samma mönster, men med högre insatser.

– En anställd som laddar upp ett internt dokument till en icke-godkänd AI-tjänst kan ha de bästa intentioner. Men när informationen väl är delad har organisationen ingen kontroll över vart den hamnar.

Och nej, det hjälper inte att ta fram strängt formulerade policyer om att man inte får använda exempelvis ChatGPT eller DropBox i arbetet, enligt Øystein:

– Omkring 80% av medarbetarna kommer att följa regeln. Övriga 20% tänker ‘äsch, det är nog ingen fara.’

Utan effektiva verktyg för policy enforcement har du alltså ingen kontroll över vilka verktyg medarbetarna använder och vad de delar.

Därför räcker brandväggen inte längre till

Många organisationer förlitar sig fortfarande på sin brandvägg som primärt skydd. Øystein menar att det inte längre räcker:

– Även för en Next Generation Firewall kan trafiken i sig se helt legitim ut, men den kan inte se vad som finns inne i ett dokument. För att avgöra om någon riskerar att dela känsliga uppgifter behövs andra typer av verktyg.

Så vad gör man som IT-chef när policyer inte följs och brandväggen missar riskfyllt beteende? Øystein ser en växande efterfrågan på moderna helhetslösningar som SASE i AI-utvecklingens spår.

SASE: nätverk och säkerhet under ett tak

SASE (Secure Access Service Edge) är en molnbaserad arkitektur som samlar nätverks- och säkerhetsfunktioner i en integrerad lösning. Den består av två huvuddelar: SD-WAN, som hanterar nätverkstrafiken, och SSE (Security Service Edge), som samlar säkerhetsfunktionerna.

SSE omfattar bland annat:
– CASB (Cloud Access Security Broker) – kontroll över vilka molntjänster som används
– DLP (Data Loss Prevention) – skydd mot dataläckage
– SWG (Secure Web Gateway) – filtrering av webbtrafik
– Brandvägg som tjänst (FWaaS)
– Zero Trust-baserad åtkomstkontroll (ZTNA)

Øystein beskriver SASE som den mest heltäckande samlingen av säkerhetsteknologier som finns tillgänglig idag. Två av komponenterna – CASB och DLP – är särskilt relevanta i ljuset av AI-utvecklingen, menar han.

CASB – granulär kontroll över vilka AI-verktyg som används (och hur)

En Cloud Access Security Broker (CASB) gör det möjligt att styra vilka molntjänster och AI-verktyg varje medarbetare har tillgång till, och även hur verktygen kan användas.

– Du kan styra åtkomsten väldigt precist utifrån avdelningar, roller, behov och risker. Det går också att tillåta viss användning av exempelvis ChatGPT, men förhindra uppladdning av dokument, förklarar Øystein.

En SASE-lösning kan dessutom upprätthålla en dynamiskt uppdaterad lista över AI-verktyg allt eftersom nya tillkommer, så att IT-avdelningen inte behöver hålla koll manuellt. DLP – skyddar mot dataläckage som brandväggen missar Data Loss Prevention (DLP) kompletterar CASB genom att fokusera på innehållet, snarare än åtkomsten. DLP hindrar uppladdning eller utskick av dokument som innehåller känslig information, som exempelvis personnummer, fastighetsnummer eller företagshemligheter.

Øystein beskriver två metoder för att kategorisera dokument utifrån känslighet:

– En del använder maskininlärning för att läsa av och ‘fingeravtrycka’ dokument med känsligt innehåll. Andra använder klassificering där varje dokument tilldelas en känslighetsmärkning, såsom hemligt, internt, offentligt eller privat. Vissa använder en kombination av metoderna. Utifrån märkningen kan du sedan koppla på en DLP-policy som styr hur olika dokument kan delas.

“SASE är på väg att bli en ny standard”

SASE innebär inte att din organisation behöver kassera alla befintliga säkerhetsinvesteringar, poängterar Øystein.

– Det handlar om att modernisera snarare än att byta ut. Du flyttar teknologin från en dedikerad box till en funktion, och virtualiserar den som en del av en större helhet.

Med SASE som en managerad tjänst slipper du också lägga tid och resurser på att hantera allt från säkerhetsuppdateringar och hårdvarulicenser till dokumentation och rapportering, fortsätter han:

– Som IT-chef får du den kontroll du behöver för att låta dina medarbetare dra nytta av AI-verktyg på ett säkert sätt, samtidigt som systemet dokumenterar sig själv medan det används. Det gör att du kan få ut rapporter med ett knapptryck, vilket är jätteviktigt för exempelvis NIS2-efterlevnad.

Enligt Øystein är SASE på god väg att etableras som en ny standard:

– Ur mitt cybersäkerhetsperspektiv ser jag det som väldigt positivt. Med tanke på fördelarna är det snarare förvånande att fler inte redan jobbar såhär, avslutar han.