Så kan AI skapa värde i offentlig sektor

Digitaliseringen inom offentlig sektor har överlag kommit långt i de nordiska länderna. Allt mer av våra samhällskritiska verksamheter är beroende av fungerande uppkoppling. Dagens medborgare är vana att använda digitala tjänster i sina kontakter med kommuner, regioner och myndigheter. Med den snabba utvecklingen inom AI ser många organisationer stor potential till att ta nya kliv mot ökad effektivisering och tillgänglighet. Men vad menar vi egentligen när vi pratar om AI? Øystein Snekkerlien, cybersäkerhetsexpert på GlobalConnect, påpekar att AI är ett paraplybegrepp som idag används ganska svepande: – AI kan syfta på allt från en enkel chattbot på kommunens hemsida till maskininlärningsmodeller för analys av enorma mängder data.

“Den största nyttan skapas bakom kulisserna”

I många offentliga organisationer finns ett glapp mellan it-chefer och övrig ledning när det gäller förväntningarna på vad AI ska åstadkomma, vad som ger störst värde på lång sikt och vad som krävs för att nyttja potentialen. Øystein rekommenderar it-organisationerna att fokusera mer på vad som faktiskt ska uppnås – som att effektivisera kärnverksamheten – än att hasta fram en AI-strategi för sakens skull. – Ledningen tenderar att efterfråga synliga insatser, som chattbotar, för att snabbt kunna visa att man jobbar med AI. Men den största nyttan finns i det som sker bakom kulisserna, förklarar han. AI:s förmåga att analysera stora mängder drift- och verksamhetsdata kan till exempel förbättra förebyggande underhåll av grundläggande infrastruktur och träffsäkerheten i hur patienter prioriteras inom vården. För medborgarna märks effekten mer indirekt, i form av kortare vårdköer och färre problem med sådant som gatubelysning eller varmvatten. Som it-chef kan det dock vara utmanande att få gehör från ledningen för AI-satsningar som inte ger omedelbar synlighet. Øysteins råd är att fokusera på ett begränsat område i taget för att genomföra förbättringar, påvisa resultat och dra lärdomar som kan användas i nästa projekt. – Att ta sig an AI-effektiviseringen i mindre skala, projekt för projekt, minskar också riskerna för att satsningarna rinner ut i sanden för att de blir övermäktiga att hantera, menar Øystein.

Erbjud säkra alternativ för att undvika “shadow AI”

Ett metodiskt tillvägagångssätt ger även bättre möjligheter att sätta säkra processer för datahantering, fortsätter Øystein. Och det är helt avgörande för att upprätthålla medborgarnas höga tillit till offentliga institutioner. – Offentliga organisationer hanterar stora mängder personuppgifter. AI-verktygen gör det extra viktigt att ha kontroll över vilka användare och system som har tillgång till vad. Och att lagra känslig information så nära verksamheten som möjligt, säger han. Som it-chef har du ett ansvar för att strukturera it-miljön så att den följer regler och policys för säker datahantering. Det kan till exempel handla om att konfigurera verksamhetens nätverks- och brandväggstjänster för att hindra tillgången till oönskade AI-verktyg. Øystein lyfter samtidigt vikten av att komma ihåg medarbetarperspektivet. Annars kan andra säkerhetsrisker skapas: – Shadow AI uppstår när medarbetarna hittar sätt att komma åt tjänster som inte är godkända. Och när dokument och underlag laddas upp i externa AI-verktyg har organisationen ingen kontroll alls över vart uppgifterna hamnar. Därför är det viktigt att aldrig blockera en tjänst utan att först erbjuda ett säkert alternativ.

AI kräver robust it-infrastruktur – färre än varannan är redo 

Att lyckas med AI kräver inte bara säker datahantering och genomtänkt prioritering av projekt. En grundförutsättning är också att verksamhetskritisk digital infrastruktur har kapacitet att hantera de växande datamängderna. Här tycks det finnas en bit kvar på många håll: I en undersökning bland it-chefer i offentlig sektor uppgav bara 45% att deras organisation var väl eller mycket väl rustad inför AI-utvecklingen. Hela 70% pekade samtidigt ut budget som den faktor med enskilt störst påverkan på it-avdelningens förmåga att leverera enligt verksamhetens målsättning. Undersökningen illustrerar den utmaning som många offentliganställda it-chefer står inför idag, enligt Øystein. – Kapaciteten behöver byggas ut för att nätverk, processorer och den lokala datalagringen ska klara de växande kraven. Men det kan vara svårt för it-chefen att få igenom nödvändiga investeringar i en organisation där resurserna är begränsade. Det blir en krock mellan ledningens förväntningar på snabba resultat och it-chefens mål att leverera verkligt värde på längre sikt, avslutar han.